Skendemokrati i Härlanda

Jag har ingen lust att sitta med i en styrelse som mest fungerar som ett falskt alibi för föräldrainflytande, men vars reella möjligheter att påverka för skolan viktiga strategiska beslut är obefintliga. En församling som skolledning, inklusive rektorerna som själva är styrelsemedlemmar, inte har några som helst problem att utesluta från diskussioner där tunga beslut, som hur man ska genomföra saftiga besparingar, ska fattas.

En föräldrabaserad styrelse är bra att ha när man ska visa upp för offentligheten vilken demokratiskt oklanderlig verksamhet man bedriver. När en sommarfest ska arrangeras eller när det behövs nya pittoreska skyltar att sätta upp utanför hemvisterna. Den duger till att piffa upp verksamheten. Inte till att ta ansvar för den.

Ändå står det i styrelsens stadgar att vi ansvarar för till exempel den lokala arbetsplanen. Den som talar om hur man ska nå fastställda mål. Vi ansvarar också för skolans arbetsmiljö och de kontakter skolan har med förskolor, hemmen och de nya skolor våra elever ska fortsätta till när de lämnar Parkskolan.

Att Parkskolan, tillsammans med Kålltorpskolans F-5-verksamhet, fick i uppgift att spara in 813 000 kronor nästa år var ingenting som välkomnades av någon.Skolledningen fattade på egen hand beslutet att, som ett led i dessa besparingar, helt dra in tjänsterna för specialpedagog och speciallärare. Ett i mina ögon förhastat och dåligt beslut. Som kommer att påverka arbetsmiljön för kvarvarande pedagoger negativt.

Lärarna har nu inte längre möjlighet till någon handledning gällande barn med särskilda behov. De måste själva upprätta åtgärdsplaner för dessa elever. Det saknar de kompetens för och det kommer att ta tid från deras ordinarie arbetsuppgifter. Övriga elever kommer att bli lidande av att barn med särskilda behov inte får dessa behov tillgodosedda. För att inte tala om de elever som själva har behoven. Slitaget på personalen kommer att öka, risken för sjukskrivningar ökar, risken för att fler söker sig till friskolor istället ökar också. Allt det här kommer att leda till ökade kostnader och minskade intäkter för vår verksamhet. Besparingen, eller ”effektiviseringen” som politiker och ledning kallar den, är med andra ord ytterst kortsiktig.

Åtminstone en av stadsdelsnämndens ledamöter, en politiker som också sitter i det sociala utskottet, delar min oro.
– Politikerna i utskottet får ständiga signaler från BUP och andra om att det är just de här barnen man ser i åtgärdsprogram senare i livet – vilket leder till långt mycket större kostnader för kommunerna än de summor man nu sparar, sade hon när jag berättade för henne hur jag såg på saken.

Inte bara arbetsmiljön kommer att påverkas av det här beslutet. Det kommer också kontakterna med såväl lämnande som mottagande pedagogiska verksamheter göra. Liksom den lokala arbetsplanen. Alltsammans sådant som faller inom styrelsens ansvarsområde.
Det är ingen mening att jag är med och delar det ansvaret om förutsättningarna för att ta det när som helst kan förändras av en skolledning som vare sig lyssnar till eller talar med mig.
Därför lämnar jag mitt uppdrag i styrelsen.

Det allra allvarligaste är naturligtvis att eleverna – både de med särskilda och helt ”vanliga” behov – kommer att påverkas negativt av ledningens beslut.

Stadsdelsnämndssammanträde - skolslakt part II

I tisdags sammanträdde stadsdelsnämnden i Härlanda, vilket man kunnat läsa om nedan.

När punkten om 2010 års budget kom upp på dagordningen (det var den sjunde i ordningen) talade stadsdelschefen om att konsekvensanalyser av och riskbedömningar för nedskärningarna inte var färdiga. Det ska de vara i oktober.

"Utgångspunkten måste vara att leva upp till lagstiftningens krav på de olika verksamhetsområdena samt vara i linje med kommunfullmäktiges prioriterade mål. Riskanalyser upprättas för respektive berört område", skriver förvaltningen i sitt beslutsunderlag.
En vacker målsättning.
Att följa lagen.

Yrkandet gick ut på att klubba en föreslagen inriktning - den där 35,6 miljoner ska sparas in. Varav 12,4 på förskola och skola.

Totalbeloppet härstammar från stadens budget. Men varifrån stadsdelen fått sina egna siffror, förslagen kring hur mycket som ska dras ner på respektive verksamhet, är oklart.
Vilket vänsterpartiets representant, Erik Berglund, konstaterade:
– Det måste ju ligga en värdering bakom de olika beloppen. Det kunde man ha ansträngt sig lite grand och tagit med, sade han.

Nämndens ordförande, socialdemokraten Boris Ståhl, sade att han trodde att man inom varje område var bättre lämpad att själv se och bedöma vilka besparingar som är lämpligast att genomföra.
Samtidigt medgav han att Berglund hade rätt i att värderingar ligger bakom förslagen:
– Det ligger naturligtvis ett antal tankar på åtgärder bakom beloppen.
Tankar som inte syns någonstans och som inte vidarebefordrats till de verksamhetschefer som måste fatta besluten.
Det rimmar illa med Ståhls uppfattning att tydlig och god information är av stor vikt, precis som en dialog, att han samtidigt undanhåller allmänheten dessa tankar.

Berglund hade skrivit ett yttrande där han beskrev vänsterpartiets alternativ till den föreslagna budgeten - att höja skatten med en krona per invånare. Det hade inneburit 15 miljoner plus i budgeten och 450 kronor mindre i varje normalfamiljs plånbok, hävdade han.
"Barnen och de äldre ska inte vara de som ytterst bär ansvaret för krisen", skriver han och konstaterar att arbetslösheten nu kommer att öka vilket i sin tur minskar skatteintäkterna ytterligare.

Borgarna hade också skrivit ett yttrande där de lyfte fram sitt alternativ till (s) och (mp):s budget - att införa en förskolepeng, skolpeng och hemtjänstpeng. Men ”oavsett politisk färg och oavsett vision måste vi förhålla oss till hur det ser ut här och nu, och läget är tufft. Från de borgerliga stöttar vi (s) och (mp) därför att de beslut som nu ska fattas måste fattas”, berättar borgarna slutligen.

Man fick också reda på att de föreslagna beloppen, där man anger hur mycket pengar som ska sparas på varje verksamhetsdel, inte är huggna i sten. De ska betraktas som riktmärken.
Men till exempel har skolledningen på Parkskolan redan fattat beslut om att säga upp specialpedagog och speciallärare.
– Det är våra chefer som har det slutliga ansvaret, men i Parkskolans fall utgår jag ifrån att besparingarna måste förankras i styrelsen. Styrelsens uppgift är att komma med alternativa förslag till besparingsåtgärder om sådana finns, menade Boris Ståhl.

Som representant för Parkskolans styrelse meddelade jag att beslutet att avskaffa specialpedagog och speciallärare inte är förankrat i styrelsen, att styrelsen är mycket oroad över beslutets konsekvenser och att vi inte beretts möjlighet att komma med några alternativ.
Helena-Maria Olsson (m), ledamot av sociala utskottet, berättade då att hon delar styrelsens oro.
- Politikerna i utskottet får ständiga signaler från BUP och andra om att det är just de här barnen man ser i åtgärdsprogram senare i livet – vilket leder till långt mycket större kostnader för kommunerna än de summor man nu sparar, sade hon.

Erik Berglund förklarade att han ser det som väldigt allvarligt att besluten om de indragna tjänsterna inte är förankrade i styrelsen.
- Vad ska vi med en styrelse till om den inte får vara med när det krisar till, frågade han.
Skolchef Svante Tolf skyllde på tidspressen.
- Det är tidsperspektivet som spökat till det för oss. Vi har knappt hunnit med. Eftersom skolans verksamhetsår skiljer sig från budgetår handlar det om stor tidspress och det är den verklighet skolan haft att anpassa sig efter.

Ulf Nilsson (s) menade att man inte kan frångå regelverken bara för att man får bråttom.
Piotr Kiszkiel (fp) tycker att skolchefen ska få i uppdrag att återuppta kontakten med rektorer och styrelse och se till att besluten fattas på ett korrekt sätt.
Boris Ståhl hävdade att nämnden inte kan gå in och riva upp redan fattade beslut.
Jag frågade mig då om det ens var ett beslut ifall det fattats på felaktigt sätt.
- Det får tjänstemännen reda ut och så får vi i så fall återkomma till det, svarade Boris.

Beslutet om nedskärningarna fattades i enlighet med liggande förslag – det fanns inga andra yrkanden och ingen som opponerade sig mot beslutet.
Yttranden från (v) och borgarna togs till protokollet liksom intentionerna att vara föredömliga vad gäller öppenhet, dialog och information.