fredag 31 december 2010

NYTT GOTT ÅR!

Det var bättre förr, säger somliga. Riktigare är att säga att allt kan bli bättre.
2010 var året då Försäkringskassan bestämde sig för att ta tid på medborgarnas toalettbesök och politiska engagemang, då regeringen föreslog att de kommunala bostadsbolagen ska drivas marknadsmässigt, då en oljeplattform exploderade så att elva arbetare dog och Mexikanska golfens vatten blandades med osannolika mängder olja, israels militär attackerade Ship to Gaza-konvojen med ett stort mått övervåld och Sverigedemokraterna kom in i riksdagen.

Med det kan vi hoppas på viss bättring 2011.
Själv hoppas jag att vår skiva, Lilla Svärje, ska komma ut som den ska och få det monumentalt uppskattande mottagande den förtjänar, att den israeliska regeringen ska byta ut sig själv (Det får gärna vår egen också göra. Liksom en hel del andra regeringar.) och att den där rikaste procenten av befolkningen plötsligt förstår att det kan finnas en poäng med att dela med sig och låta alla få mat för dagen och tak över sina huvuden.
Liksom på att alla ska få må så bra som det går.
Att vi ska spela upp oss själva i våra allra bästa versioner.
Att vi alla, alltid, ska hålla briljasen i fokus.

Det enda vi kan vara helt säkra på:
Under tiden går tiden.

Filmflunsa

Fördelen med att bli liggande i influensa i mellandagarna är att det visas mer film än vanligt på TV.
Har hunnit med några rätt trivsamma saker under de senaste dagarnas ofrivilliga vistelse på soffan.

Inception är en smart och modern thriller. Leonardo DiCaprio är numera en riktigt stor skådespelare. Det har han väl i och för sig varit ända sedan Gilbert Grape, men de där sötnosarna har ju sina dockansikten att fajtas mot.
Flera andra skickliga skådisar i rollistan. Michael Caine gör sällan misstag och den grymt charmiga Ellen Page, från Juno, har också en stor roll. Gamle Tom Berenger är också med och den, för mig, nye Tom Hardy imponerar i rollen som Eames.
Det gäller att hänga med i svängarna och man kan alltså inte välja den här filmen när man är på väg ner i en febersvacka igen - den får intas samtidigt som alvedonen kickar in. Tekniken har kommit så långt att man kan ta sig in i folks hjärnor via deras drömmar och på så vis komma över deras hemligheter - vilket DiCaprio är expert på. Tillsammans med sina partners in crime ska han nu plantera en idé i rätt hjärna under sömnen - samtidigt som hans egna hemligheter inte ska komma upp till ytan.

Darjeeling Limited gick på TV och visade sig vara en tilltalande sak. Adrien Brody brukar vara bra. Så även här. Han är en av de tre bröder som åker tåg genom Indien tillsammans efter att inte ha talat med varandra på länge. Anjelica Huston spelar deras mor och Bill Murray finns också med. Fin film. Inte någon av de mest minnesvärda men klart sevärd.

Unnade mig också en titt på Gyllene druvor från Montalena med min favorit Alan Rickman. Honom har man varit tvungen att älska sedan han var Hans Grüber i Die Hard. Ingen hade kunnat göra rösten till den deprimerade roboten Marvin, i Liftarens guide..., eller Severus Snape bättre än han, vilket Potterförfattaren Rowlings insåg och förordade honom - ändå gick förfrågan först till Tim Roth, som dessbättre tackade nej. Själv tackade Rickman nej, två gånger, till att spela Sheriffen av Nottingham i Robin Hood-rullen med Kevin Costner - innan han fick fria händer att göra precis vad han ville med rollfiguren.
Mannen som skrev manus till Fyra bröllop och en begravning ville se Rickman i huvudrollen - och det hade onekligen varit spännande att se hur den versionen hade sett ut jämte Hugh Grants.
Frågan är om min Rickmanfavorit ändå inte är hans insats som ängeln Metatron i finfina rullen Dogma.
Hur som helst är den snart 65-årige Alan Sidney Patrick Rickman en fantastisk skådespelare som alltid är värd att ses. Så även i denna film - baserad på verkliga händelser - om vindruvor, där han spelar en lätt snobbig engelsman med passion för franska viner. Han bestämmer sig för att utforska vad amerikanerna och Californien har att komma med när det gäller vin och ställer till med blindtest i Frankrike, för de verkliga vinsnobbarna, efter att ha rest runt i Nappa Valley och samlat viner från de amerikanska lantisarna. Inte dumt. Inte dumt alls.

Dugliga filmsajter på svenska verkar det vara lite ont om. Den här är underlig. Språket känns som om det tillhör en bror duktig-student på högstadiet eller gymnasiet och det är svårt att förstå vitsen med själva sidan. Men någon kanske kan upplysa mig?

måndag 20 december 2010

Mera Mattsson

Brev till Thomas Mattsson, Expressens chefredaktör:
Hej igen!

Det är mycket trevligt att du svarar på frågor.
Men jag hade blivit mer nöjd om du också svarade på de frågor som inte låter sig besvaras lika enkelt, med svepande, generella formuleringar om tryckfrihet och pressetik.
Jag sade ju faktiskt i mitt ursprungliga brev till dig att jag ville ha svar på frågor som rör just Nilson (vars krönikor länge präglats av rasisitiska eller på gränsen till rasistiska värderingar) och hans texter.

Jag skulle alltså vilja veta hur du ser på att vara chefredaktör för en plattform för hets mot islam och varför ni säger nej till sverigedemokraternas medverkan i er valstuga å ena sidan samtidigt som ni, å den andra, låter Nilson sprida delar av deras budskap i er tidning.

Mvh
Lasse
Och god jul själv, förresten!

Svar från nämnde Mattsson:
Hej igen Lasse,

Jag ser nog inte Expressen som "…en plattform för hets mot islam", det finns rimligen inte någon svensk dagstidning som så tydligt tagit ställning för också muslimers rättigheter i Sverige. Det är heller ingen ny position, Expressen har – som jag skrev i bloggposten – alltid försvarat minoriteter. En gång i tiden var det kanske zigenare och nu är det kanske muslimer, exemplen är förstås fler. Men likväl: Expressens värderingar är väl kända.

Jag tycker inte att man ska underskatta det som du kallar för "generella formuleringar om tryckfrihet och pressetik". För mig är de i allra högsta grad relevanta. Jag är chefredaktör för en tidning som faktiskt har medarbetare som konfronterar kriminella, som skickar journalister till krigs- och katastrofområden, som har personal som hotas och lever med skyddade identiteter. Så för mig är tryckfrihet och viktighet viktiga saker.

Men: jag recenserar inte enskilda medarbetare, jag skulle aldrig kommentera såna resonemang externt. Det är, tror jag, en god princip att som chefredaktör inte recensera egna eller externa skribenter på det sättet.

Vänligen
Thomas Mattsson

Svar från och till Thomas

Svar från Expressens Thomas Mattsson (ett svar som jag gissar att jag inte är den ende mottagaren av):

Hej Lasse,

Tack för ditt mejl. Sedan Expressen grundades 1944 har knappast någon svensk tidning så tydligt markerat sitt ställningstagande för demokrati och yttrandefrihet. Kampen mot nazismen, kampen mot apartheid, granskningen av nynazisterna, ställningstagandet mot SD… jag kan göra lista lång.

Men: en liberal tidning tillåter också andra åsikter än tidningens egna att föras fram, jag tror – som chefredaktör – att man ska vara mycket generös med detta. Jag vill inte läsa en tidning där all debatt, alla krönikor etc är i linje med chefredaktörens egen uppfattning.

Jag har kommenterat detta mer på min blogg där det näst senaste inlägget handlar om Ulf Nilson-krönikan och debatten därefter.

Vänligen
Thomas Mattsson

Svar till Expressens Thomas Mattsson:

Hej och tack för svar!

Jo, jag läste din blogg (efter det att jag skickat mitt mejl) och konstaterade att man inte kunde kommentera den, eftersom "tekniskt fel" hindrar en från att bli medlem på Expressen.

Att ni också tar ställning mot nazismen hindrar er alldeles uppenbarligen inte från att också agera plattform för islamofobi. Den paradoxen är liksom en del av det obegripliga i publiceringen av Nilsons lätt hatiska och renrasbiologiska krönika. Och det är den man skulle vilja att du förklarade. I lite mer utförliga ordalag än att man ska tillåta andra åsikter än chefredaktörens egna. Finns det ingen gräns för vilka åsikter man bör publicera? Inga åsikter som inte bör publiceras? Vilka åsikter i så fall? Inte Nilsons muslimhetsande oro för att pursvenskarna utplånar sig själva?

Det är klart att man inte behöver låta Sverigedemokraterna propagera i sin publikations valstuga, som du på bloggen framhäver att ni lät bli - när man istället avlönar en krönikör för att sprida deras budskap i själva publikationen, som förmodligen når långt fler människor än det som sägs i valstugan.

Hur kan ni göra det? Avlöna en sådan krönikör?
Det är det jag skulle vilja ha svar på.

(Du var inte sugen på att plocka in mig som ersättare - eller komplement - alltså...?)

Mvh
Lasse

Thomas Mattsson igen:
Hej!

Lasse Franck skriver:
konstaterade att man inte kunde kommentera den, eftersom "tekniskt fel" hindrar en från att bli medlem på Expressen.

Testa igen, eller testa från annan webbläsare. (Jag tror inte man ska ha Safari.) Jag har inte hört om tekniska problem i kväll.

Lasse Franck skriver:
Finns det ingen gräns för vilka åsikter man bör publicera?

Jodå. Ett generellt svar är förstås att innehållet bör vara inom ramen för "Etiska spelregler för press, TV och radio" samt inom ramen för Tryckfrihetsförordningen. Det är dock bedömningsfrågor hela tiden, så alla medier avstår sannolikt innehåll som egentligen hade kunnat publiceras – men å andra sidan publiceras också innehåll som senare fälls. Det är inte alltid så lätt att veta i förväg. Sen gör redaktionerna egna bedömningar, men de flesta försöker nog vara så öppna som möjligt för att låta det mesta få komma fram.

Nu måste jag göra klart dagens tidning!

God Jul!
Thomas Mattsson

söndag 19 december 2010

Expressen hetsar och sprider sverigedemokratpropaganda

Skickade just följande brev till Expressens chefredaktör Thomas Mattsson:

Alltså, den här obehagliga brunskjortan Ulf Nilson som ni betalar - varför i all världen gör ni det?
För att ni delar hans rasistiska värderingar? Eller för att ni tycker att det är uppiggande med en debatt med rasistiska förtecken? För att han är en så alldeles ovanligt begåvad skribent att det inte spelar någon roll att de åsikter han genom sina skrifter ger uttryck för är unknare än surströmming?

Jag förstår det inte.
Genom att ge honom fritt tillträde till era spalter låter ni en av landets största tidningar sprida ett hetsande och hatiskt budskap. Uppenbarligen har ni ingenting emot det. Vare sig budskapet i sig eller att bli förknippade med - till och med vara plattformen bakom - det.

Redan som barn fylldes jag av obehagskänslor när Nilson dök upp i Gomorron Sverige. Det hade väl med hans självgoda sätt att göra antar jag. Hur han tar på sig rollen som sanningssägare när han i själva verket bara ger uttryck för sin egen, mycket begränsade, bild av verkligheten.
Hans stilistik är i mitt tycke också tämligen begränsad och jag har svårt att se en enda anledning att arvodera honom för att författa något som helst.

Och nu borde han väl ändå ha passerat anständighetens gräns - också då det är en kvällstidning som tillåts rita den?
Med sin krönika i er tidning efter självmordsbomben i Stockholm.
"Det pågår ett krig i världen, ett krig som inte känner några gränser. Nämligen militanta islamisters krig mot alla oss som begår det - sett med deras ögon - ohyggliga brottet att inte tro på Allah. /---/ Vi, svenskarna, drar på oss hat genom vår, föralldel begränsade (cirka 500 man) insats i Afghanistan, men också genom att vara precis det vi är: inte speciellt religiösa men toleranta, hyfsat rationella och generellt sett hyggliga."
Jag delar inte Nilsons bild av verkligheten. Jag tycker inte att svenskarna är "generellt sett hyggliga" - det blir ju alldeles plågsamt uppenbart när en man som Nilson själv gör sig till vår talesman. Och jag är inte speciellt tolerant - jag tolererar till exempel inte att ett stort nyhetsmedium förmedlar den här typen av budskap.
Därför vill jag gärna veta hur ni resonerar när ni inte bara tolererar det, utan också uppmuntrar det och betalar för det.

Jag vill helst inte att ni kommer med några svepande formuleringar om yttrandefrihet och att ni är en tidning som ger krönikörerna "fritt spelrum" och där det är "högt i tak". Jag vill att ni förklarar hur ni resonerar kring just Nilson - vad som är hans styrkor och kvaliteter - och hur ni försvarar publiceringen av just hans ord. Om "kriget" mot oss "pursvenskar" till exempel:
"Faktum är att vi, ja, svenskarna, faktiskt är på väg att avskaffa oss, om än sakta. Obs! att nu raljerar jag inte längre. Sverige har sen länge minskande befolkning, ja, om vi ser till pursvenskar. Varje par föder statistiskt sett färre än två barn, lika med minskning. Våra invandrare, numera omkring 20 procent, av vilka 400 000 muslimer (varav de allra flesta naturligtvis inte är islamister), föder betydligt fler. Det är oundvikligt att det muslimska inflytandet växer.
Kort sagt: vi befinner oss i krig, Sverige liksom alla andra europeiska länder (och naturligtvis 'den store satan', USA)."

Osmakligt är bara förnamnet.

Jag försörjer mig också som skribent. Ni kanske vill plocka in mig under ert höga tak och låta mig få fritt spelrum att i era spalter förklara krig mot exempelvis folkpartister, riksdagens mest solklara stolpskott Annelie Enochson och resten av journalistkåren?

Tacksam för svar.

lördag 11 december 2010

onsdag 8 december 2010

Live på fredag: Rudvall & Franck

Peter Rudvall och Lasse Franck fortsätter sitt samarbete efter framgångarna med kritikerrosade storshowen Franck & Rudvall On Ice.
När Rudvall tillsammans med sitt band på fredag (10 dec) intar scenen på House of Win-Win (Tredje Långgatan 13) värmer således Lasse Franck (utan band) upp publiken.
Och allt detta för det ruskigt rimliga priset sextio riksdaler.

Både Rudvall och Franck är i full färd med skivinspelningar och det finns anledning att hålla ögon och öron öppna. Släppfester och releasepartaj väntas inom en hyfsat snar framtid.
Och ta chansen att redan nu på fredag njuta av smakprov från de kommande albumen. Klockan 19.30 på House of Win-Win.

Katastrofzon Israel

Branden i Israel verkar vara under kontroll men skördade drygt 40 människoliv på vägen.
- Det är en katastrof av en omfattning vi aldrig tidigare skådat, säger landets premiärminister Benjamin Netanyahu.
Och visst är det tragiskt.
Både att branden dödar och att premiärministern, som själv ligger bakom katastrofer som den israeliska muren, saknar både självinsikt och sinne för proportioner.

Färdig!

Årets magasin är klart! Ligger hos tryckeriet och kommer i lådorna den 21e.
Jag passar på att pusta några timmar innan jag tar mig an kommande arbetsuppgifter.

torsdag 2 december 2010