Dagens chans

Ett gyllene tillfälle uppenbarar sig ikväll i Göteborg.
Där har man klockan 22 möjligheten att se och höra Sveriges coolaste och mest intressanta gitarrist.
Han är omgiven av tre ruskigt kompetenta medmusiker och med tanke på hur förnämliga ljudbilder dessa herrar lyckas skapa på platta blir det säkerligen en fantastisk liveupplevelse när Ossler i afton, tillsammans med Christian Gabel, Ulf "Rockis" Ivarsson och Conny Nimmersjö kliver upp på Pusterviks scen.

Själv är jag så stressad att jag inte vet om jag hinner dit. Men jag uppmanar alla andra att gripa tillfället och ta chansen. (Och borde därmed göra ett seriöst försök själv...)

En afton med Olle Ljungström & Freddie Wadling

Konserthuset är utsålt, vilket innebär dryga 1200 personer på plats. Sittplats. På rockkonsert. Jag börjar väl bli gammal för jag tycker att det känns rätt skönt. Att ha min egen plats, slippa trängas och slåss om utrymmet med bäst sikt, att kunna sitta bekvämt och bli översköljd av musiken.

Här skulle jag gärna se fler rockkonserter. I ett rum med utomordentlig akustik som ger banden möjlighet att skapa perfekta ljudbilder. Kan ingen bjuda in Ossler nästa gång, tänker jag när Ljungströms band gnisslar igång introt till En förgiftad man – i en bra mycket tyngre version än den som finns på senaste skivan. Olle spankulerar in med sin käpp och sin skadade fot.

Det är lite svajigt till en början. Men på mycket god väg. Och efter ett par-tre låtar har ensemblen nått fram. En apa som liknar dig har aldrig låtit bättre än i den version det här bandet, under Torsten Larssons ledning, skapar.

Annars saknar jag faktiskt Heinz Liljedahl. Det här kompbandet är inte alls lika nervigt och känsligt som frontmannen själv. Lite för odynamiskt – det mesta görs till möljiga knockout-versioner. Och när de försöker dämpa sig blir det lite platt fall – som i den akustiska versionen av Nåt för dom som väntar, vilken inte på långa vägar når upp till originalets nivå.

Men nu lät jag nog gnälligare än vad jag är. Det här är en ytterst angenäm konsertupplevelse och det mesta fungerar alldeles utmärkt väl. Överallt och Norrländska präriens gudinna, Morotsman och Det betyder ingenting. Från nya skivan blir det bara öppningslåten, den kryptiska MC 7 och Svenskt stål, som extranummer tillsammans med den fenomenala Jag spelar vanlig.

När Olle försöker ta sig an Bellmans Vila vid den källa kommer han av sig ett antal gånger och hittar aldrig riktigt rätt. Men räddar sig med att berätta att bandet överraskat honom genom att repa in det här numret.
– Den är så ny för mig. Allt som gjorts efter 1700-talet känns sprängmodernt.

I sitt mellansnack får han det att låta som om han är förvånad över att det recenseras. Men det är inte det minsta märkligt. Det en artist väljer att berätta för sin publik från scenen ingår i allra högsta grad i konsertupplevelsen och är en av de extra dimensioner som skiljer ett liveframträdande från den inspelade musiken. När man dessutom behärskar konsten att mellanprata så exceptionellt väl som just Ljungström får man finna sig i – och borde man glädjas över – att få det omskrivet.
”Närminne som en tennsoldat” och ”frågetecken är till för att samlas på hög” är två av kvällens bevingade uttalanden.

Olle verkar vara på utmärkt humör. Bjuder på sin bästa sida – spjuverns – och i sådana stunder är han en av landets allra främsta scenpersonligheter.

Freddie Wadling har med sig Sebastian Öberg, Per ”Ruskträsk” Johansson och Christian Olsson. En spännande sättning som gör sig oerhört väl i konserthuset.

Wadling är ett unikum. Hans röst fantastisk. Det är makalöst hur mycket vackra och stora ljud som kan komma ur den märkligt formade mannen när han sitter på en stol med det ena benet över det andra och textpärmen i knät.

Hans version av Creep är otrolig. Och orden (”But I’m a creep, I’m a weirdo”) får sådan styrka när det är just han som sjunger dem, när han öppnar skjortan till raden ”I want a perfect body”.

Han bjuder på flera sånger från senaste skivan – Andersson Wijs Jag var där och Stina Nordenstams båda bidrag, Här slutar kartan och Allt har varit möjligt länge nog nu, Annabel Lee och I himlen, som han tillägnar Olle Ljungström.

I övrigt blir det en spännande blandning av sånger. Flera av dem riktigt tunga saker. Och det är nästan de som låter allra bäst. Bob Landers Cherokee Dance och Monster Magnets Space Lord till exempel.
XTC finns representerade i form av Making plans for Nigel, Brian Eno får ocså vara med och Freddie ger sig på My funny Valentine.

Riktigt roligt blir det också när han får hela konserthusets publik att sjunga med i The best day ever från barnprogrammet Svampbob Fyrkant.
Ingen kan traktera en elcello som Fläskkvartettens Sebastian Öberg. Ruskträsk blåser oftast i den största saxofonen, men plockar också fram såväl klarinett som lilla flöjten. Ibland tar han över Christian Olssons trummor, när denne spelar gitarr istället. Ibland är trummorna maskinella. De här bandmedlemmarna är överhuvudtaget inte rädda för att utnyttja den moderna tekniken och de gör det med den äran.
Och så Freddie själv då - ett instrument i sig, kapabel att ge ifrån sig minst lika många ljud som de olika maskinerna.

När de till sist avrundar med Perfect day sammanfattar de kvällens spelning på ett förträffligt sätt. Och när Olle Ljungström kommer in igen, iförd sin egenhändigt designade och punkiga ADHD-tröja, för att ansluta sig till den andre käppförsedde farbrorn och sjunga med är det inte så lite Lou Reed över honom.
Perfect.

(Publicerad hos GFT.)

Muzick

Hittills har jag fastnat ordentligt för Noisettes platta Wild Young Hearts med sin 60-talsinfluerade disco-pop-rock.
Två svenska singer/songwriters - en manlig och en kvinnlig - snurrar också ganska flitigt i spelaren. Göteborgska Christina Kjellsson visar på sin femte skiva Grannar upp lika briljant textsnickeri som tidigare och frågan är om den inte musikaliskt är den bästa hittills, med Kent och Ebba Grön samt Ligger kvar som givna hittar.
Love Olzons sjätte - Fri från dig - är inte heller dum.

Annars har jag märkt att mina blandskivor med fjolårets bästa låtar fortfarande håller måttet. Därför påminner jag om deras sammansättning. Från softare till dragigare. (Någorlunda, i alla fall.)

CD 1
1. Pariserhjul - STINA BERGE
2. Ett brus - OSSLER
3. Spiritude - RON SEXSMITH
4. I don't believe you - P!NK
5. I wonder who is like this one - HELLO SAFERIDE
6. Jag fann en bok - BO KASPERS ORKESTER
7. Talking bird - DEATH CAB FOR CUTIE
8. Den minsta av segrar - 1900
9. Killed by love - ALICE COOPER
10. Jag och min far - PERNILLA ANDERSSON med DREGEN
11. Mystical friend - THE SPLENDOR
12. Shimmering light - KATHARINA NUTTALL
13. Another day (that time forgot) - NEIL DIAMOND with NATALIE MAINES
14. Crystal ball - P!NK
15. Dawn Anna - RON SEXSMITH
16. And then you - GREG LASWELL
17. Lost - ABALONE DOTS
18. My heart still beats for you - ANNA TERNHEIM
19. Stjärnfallet - MARKUS KRUNEGÅRD
20. Kaffe och en cigarett - UNO SVENNINGSSON
21. Ajar - ESBJÖRN SVENSSON TRIO

CD 2
1. Ner i säcken - OSSLER
2. Happy home - DAVID SANDSTRÖM OVERDRIVE
3. Johnny Cash och Nina P - PERNILLA ANDERSSON
4. Over you again - WILLIE NELSON
5. Je te kiffe - AMADOU & MARIAM
6. Sorry baby - MINNIE DRIVER
7. Red tide - FOXBORO HOTTUBS
8. Great day - LINDSEY BUCKINGHAM
9. Eyes wide open - THE B-52s
10. Magossa - AMADOU & MARIAM
11. Drum and bone - ELVIS COSTELLO & THE IMPOSTERS
12. Hold me - KATHARINA NUTTALL
13. Your new twin size bed - DEATH CAB FOR CUTIE
14. How the day sounds - GREG LASWELL
15. Skratta mig bort - PERNILLA ANDERSSON
16. Traveling alone - RON SEXSMITH
17. Lund - HELLO SAFERIDE
18. Tokyo Line - ANNA STADLING & IDDE SCHULTZ
19. Mildare luft - STINA BERGE

CD 3
1. It's been a year - GREG LASWELL
2. 2008 - HELLO SAFERIDE
3. Ibland gör man rätt, ibland gör man fel - MARKUS KRUNEGÅRD
4. Lilacs - MATT COSTA
5. Ultraviolet - THE B-52s
6. Brandy Alexander - RON SEXSMITH
7. En plats i solen - ANNA STADLING & IDDE SCHULTZ
8. Flipside - THE SOUNDTRACK OF OUR LIVES
9. Listen - DAVID SANDSTRÖM OVERDRIVE
10. A little moonlight - ANNA MARIA ESPINOSA
11. Sing the changes - FIREMAN
12. Please don't leave me - P!NK
13. Losing touch - THE KILLERS
14. Losing you - ANNA TERNHEIM
15. I will possess your heart - DEATH CAB FOR CUTIE
16. Utopia - THE SOUNDTRACK OF OUR LIVES
17. Mercy - DUFFY
18. Doktor Kosmos spelar på Tensta torg - DOKTOR KOSMOS
19. The cheapest key - KATHLEEN EDWARDS

CD 4
1. Ett slutet rum - OSSLER
2. I like you so much better when you're naked - IDA MARIA
3. Supernatural superserious - R.E.M.
4. Pump - THE B-52s
5. Doktor Kosmos gör en låt - DOKTOR KOSMOS
6. Anything goes - AC/DC
7. Nothing too much just out of sight - FIREMAN
8. Whiteboy - JAMES
9. No soul - THE RUMBLE STRIPS
10. Louie - IDA MARIA
11. No sunlight - DEATH CAB FOR CUTIE
12. Wake the dead - ALICE COOPER
13. Morning light - IDA MARIA
14. Saturation wanderers - THE SOUNDTRACK OF OUR LIVES
15. So what - P!NK
16. That it moves - GREG LASWELL
17. The shock of the lightning - OASIS
18. Violet hill - COLDPLAY
19. Horse to water - R.E.M.
20. Waterfall - JAMES
21. Oh my god - IDA MARIA
22. Hela mitt liv - OSSLER

För ytterligare information.