Rampfeber

Igår kväll kunde man på Smaskens pub/pizzeria uppleva smygstarten av Klubb Rampfeber. Naturligtvis var man tvungen att gå dit. Att skapa en musikscen i östra Göteborg är ett i allra högsta grad behjärtansvärt initiativ. Nödvändigt nästan.

Klubbkaptenen själv, State, inledde kvällen. Med både blues, country och visa. Därpå följde två, för mig, nya bekantskaper. Bror Gunnar Jansson - en ung man på 23 bast som fått deltablues med arvet och som förvaltar det osannolikt väl. Riktigt tunggung från enmansorkestern och en röst som knappt behövde mikrofonen för att fylla lokalen.
Avslutande PG Strange framförde i huvudsak visor av Vreeswijk, Taube, Afzelius med flera. Men var allra bäst när han gav smakprov på sina egna tonsättningar av Dan Anderssons dikter. Den skiva han kommer att släppa under våren är med all sannolikhet någonting att se fram emot.

Liksom fortsättningen av Rampfeber. Nästa gång blir den verkliga premiären. Som då äger rum i en annan lokal - Tidbloms, vid Olskroken. Som jag har förstått det ska klubben hålla till på Tidbloms en gång i månaden och på Smaskens en gång i månaden. På det förstnämnda stället ska man kunna avnjuta originalmaterial och på det andra covers - men inte den gamla vanliga Hotel Alabama-blandningen.
21 januari kan ni rita in i almanackorna redan nu. Och när den dagen kommer bege er till Tidbloms. Jag kommer att vara där. Kanske finns jag till och med på scenen.

Utöver musiken och publiken var det bästa den födelsedagspresent som överlämnades till State och bestod av kungafamiljens årsbok. Baksidestexten som ska locka till läsning talar om "fartfyllda statsbesök". Fruktansvärt roligt. Inte minst i kombination med bilderna av vår stelopererade drottning - inte en fartrand så långt ögat når...