Aftonbladet hävdar att den verkliga orsaken till hans avgång är att tidningen kommit över fakta som visar att han för fyra år sedan begick ett brott.
Förmodligen har Aftonbladet rätt.
Det finns anledningar att välkomna Littorins avgång. Hans befängda resonemang kring nedskärningarna i a-kassan och hans oförmåga att minska arbetslösheten - samtidigt som han kraftigt försämrar de arbetslösas villkor. (Samtidigt kan man befara att hans efterträdare inte kommer att vara ett bättre exemplar.)
De anledningar Littorin själv angav till sin avgång var tre, men egentligen en och samma:
Det finns tre skäl till det. Och de tre skälen de heter Emma, de heter Gustaf och de heter Arvid. Det är mina tre barn som har fått betala priset för min offentlighet.
Om det är sant är det djupt beklagligt. Om det är sant att journalister ringer hans barn på skoltid för att ställa frågor om Littorin och hans ex-frus vårdnadstvist, om det är sant att journalister ringer hem och frågar hans ovetande dotter hur det känns att ha en pappa som ligger på hjärtintensiven.
Förmodligen är det sant. Journalister som dessa är anledningen till att jag så ofta finner det pinsamt att presentera mig som journalist.
Men förmodligen är det inte hela sanningen bakom hans avgång.
Aftonbladet ställde 16 timmar före Littorins avgång frågor till honom om ett brott han ska ha begått 2006, då han inte var minister men väl partisekreterare. Littorin hade inga kommentarer men Aftonbladet ska ha blivit utlovade en intervju följande morgon. Istället för att komma till intervjun avgick Littorin och försvann.
Mycket talar för att Aftonbladets brottsanklagelser är sanna:
* Littorins avgång och tystnad.
* Avgångens sällsynt dåliga tajming - mitt under Almedalsveckan och strax före valrörelsens intensiva fas.
* Det faktum att statsminister Reinfeldt inte mer än ytterst kort kommenterar Littorins avgång - trots att Littorin tillhört hans närmaste krets, den som designade "Det nya Moderaterna". Statsministern borde beklaga och vara sorgsen men är bara sammanbiten.
* Det faktum att Littorin genom att påstå att han vill skydda sin familj utsätter familjen för ett betydligt större tryck än tidigare. Hur många visste vad hans barn hette innan han själv deklamerade deras namn på presskonferensen?
* Jan Helin, Aftonbladets chefredaktör, brukar visa ett - för kvällspressen - ovanligt gott omdöme när det gäller publicistiska frågor och skulle knappast tillåta att tidningen smutskastade Littorin om det inte fanns fakta bakom.
Vad talar för att Aftonbladet ljuger?
Ingenting - förutom att de inte talar om vad det är för brott Littorin begått och vilka bevis de har.
Anledningarna till att de inte gör det kan vara flera.
De kan vilja hitta ännu mer information och var kanske inte helt färdiga med "storyn" när Littorin avgick. De kan vilja få bevis för att statsministern kände till brottet, till exempel.
Skulle Reinfeldt ha känt till det redan 2006, då det begicks, men ändå utnämnt Littorin minister ligger han pyrt till. Skyddande av brottsling är olagligt och ingenting som passar en statsminister.
Men Reinfeldt hade vid den aktuella tidpunkten problem med andra ministrar som avgick till följd av olagligheter. Ytterligare en - och en så tung som Littorin - skulle kanske ha blivit för mycket för moderaterna och den nybildade alliansregeringen?
De kan också vara cyniska svin som bara vill tjäna pengar genom att dra ut på storyn för att sälja fler lösnummer och få fler träffar på sin hemsida. Men det är knappast troligt. Äran i att vara först med ett avslöjande är stor och mycket prestigefull i dessa kretsar.
De kan ha problem med bevisningen. Det enda de sagt är att bevisen ska finnas i en dator som de har tillgång till och att brottet inte har någonting med Littorins separation eller hans familjemedlemmar att göra. Källan - troligen datorns innehavare - har uppenbarligen valt att inte göra polisanmälan och vill kanske inte heller gå ut med sitt namn. Då är Aftonbladet skyldiga att ge vederbörande källskydd. Om ingen annan är beredd att "vittna" står de där med en anonym anklagelse och en sådan är inte särskilt mycket värd - även om Aftonbladet vet att den är riktig.
Samma dag som Littorin avgick skriver Lena Mellin i Aftonbladet:
En berättigad fråga är varför Aftonbladet inte nu publicerar de nya uppgifterna om Sven Otto Littorin. Skälet är enkelt. Sedan i går morse är han inte längre en offentlig person.
Han valde att hoppa av – i stället för att bli intervjuad.
Den här Almedalsdagen hade Mellin nog tittat lite för djupt i rosévinsglasen. Det är det mest korkade publicistiska försvar för en icke-publicering jag har hört. Han är inte längre en offentlig person - därför väljer vi att tala om att han är misstänkt för brott och ägnar honom flera sidor i vår tidning, men kan inte säga varför?
Glömde Helin att läsa Mellins krönika innan den gick i tryck?
Idag säger Mellin:
Vi vill prata med Sven Otto Littorin om de uppgifter vi har. Ännu har han tyvärr inte velat svara. Därför har vi hitills avstått från att publicera vilka uppgifter vi har.
En ny och helt annan förklaring till den uteblivna publiceringen alltså.
Spekulationerna kring vilket brott Littorin gjort sig skyldig till är i full gång. Sexbrott snackas det mest om. Littorin är tydligen känd som en "slem-gubbe" som stöter på för många och för unga damer. Men bevisen ska finnas i en dator. I så fall måste det finnas foton eller rörliga bilder för att sexualbrott ska passa in.
Aftonbladet gör sig genom att säga A men inte B skyldiga till all den här ryktesspridningen och utsätter därmed Littorins redan utsatta familj för ännu mer press. Det är inte snyggt.
Därför bör både Aftonbladet och Littorin själv snabba på med att få fram alla kort på bordet.
Jag är säker på att vi alla snart vet den verkliga orsaken till Littorins avgång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar