Tack för hopp

Tack. Alla ni som jobbade med stödgalan för Johan Persson och Martin Schibbye som hölls på Trädgår'n igår. Och tack alla ni som kom dit. Det var så skönt att få se och höra fantastisk musik samtidigt som man också såg och hörde människor som tillsammans arbetar för en god sak. Som är solidariska. Som anstränger sig, bidrar, gör vad de kan. Det gör att mitt hopp om mänskligheten ökar avsevärt. Och att jag känner mig glad.

Särskilt tack till de musiker vars musik berörde mig allra mest: Steget, José Gonzales, Nicolai Dunger och Graveyard. Det här kommer jag att leva på ett bra tag.

Nu ska jag läsa tidningen Johan & Martin.

Tack.

Nödvändiga pauser

Här har det bestämt inte varit någon aktivitet att tala om sedan förra påsken.
Den låg ju sent förra året, påsken. Och efter påska kommer sköna maj - en av årets båda stresspackade månader. En sådan där månad då allt ska avslutas, då man ska springa på en massa samlingar och avslutningar och fixa det där som bara måste bli klart före semestern.

Jag hängde inte alls med. Tyckte att sommaren kom alldeles för tidigt. Och sedan kom jag liksom inte ikapp. Förrän det hade blivit december och dags för nästa intensivstress.

Den här stackars bloggen har varit väldigt lågt prioriterad. Numera finns jag tydligen på Facebook också och där kan man läsa kortare kommentarer och tips om man vill det.

Nu händer det emellertid för mycket intressanta saker för att hålla helt tyst. Nästa månad släpper vi vår skiva, Lilla Svärje, och under tiden krymper alliansen med moderaterna i spetsen vårt land till svårskådad storlek.
Sådant måste, emellanåt, kommenteras.

Blöj-Bildt

Jag orkar snart inte längre.
Carl Bildt.
Han kallar Saudiarabien för ett familjeföretag.
Och det kan man kanske låta passera. Även om det är en osmaklig formulering som ger en väldigt oskyldig och odramatisk klang åt det envälde som Saudiarabien i själva verket är.
Men det finns säkert familjeföretag som sköts på ungefär samma diktatoriska vis, så liknelsen är kanske inte fullständigt felaktig.

Det är betydligt värre att Carl samtidigt meddelar att han minsann inte hade haft något att invända OM han nu hade fått frågan om att exportera svenska vapen till Saudiarabien, vilket han påstår att han aldrig fått.
Och att han försvarar det med att "det handlar om svenska jobb" och frågan om det hade varit "bättre om de köpte franska [pansarvärnsrobotar] istället?"

Carl använder med andra ord samma härliga argumentation som de torskar och hallickar som menar att tack vare dem har de thailändska hororna i alla fall jobb och pengar. Annars hade de kanske svultit ihjäl. Eller hittat på nåt annat jävelskap. Så egentligen är vi the good guys som gör en insats när vi åker dit för att knulla och förnedra dem och deras barn.

På den bebisnivån befinner han sig. Och han är vår utrikesminister. Och före detta statsminister. Det är ju obehagligt genant.
Det är dags att skicka Torsk-Bildt dit han hör hemma. I sjön.

Fin betraktelse över landets utrikesminister - och journalistkår - av Åsa Linderborg.
Ulrika Schenström (om någon minns den moderata statssekreteraren som fick sparken för att hon tog hand om rikets krisberedskap genom att bli full och pussas med TV4:s politiska reporter Anders Pihlblad - som inte fick sparken utan gärna får fortsätta att både granska och pussa politikerna) förklarade nyligen att hon tycker att pudeltrenden bland svenska politiker har blivit löjlig. Men hon kunde peka ut ett lysande undantag, en politiker som inte ber om ursäkt i onödan. Mannen som givit arrogansen ett ansikte och inte ber om ursäkt alls. Aldrig. Trots att han är den svenska politiker som mer än någon annan förtjänar att få den där sparken.

Ulf Kristi uppståndelse

Så här i påskatider måste man fråga sig om man vågar tro.
Vågar man tro på återuppståndelsen?
På att ett solidariskt samhälle - där de som har förmågan att arbeta (och turen att ha fått ett jobb) försörjer dem som av olika skäl inte har just den förmågan - åter ska uppstå?

Vågar man tro på att Ulf Kristersson ska tänka om och tänka rätt?

Många vågar det.
Det ser man till exempel här.

Jag tror att många kommer att bli starkare sin tro och att återuppståndelsens chanser ökar, ju fler som deltar i morgondagens manifestationer.
Så kliv gärna ut på gator och torg imorgon för att visa er egen solidaritet.

Befinner ni er i Göteborg kan ni dessutom passa på att lyssna till en låt eller två med Lasse Franck & hans muskel.

Påskröster

Såhär i påskatid hoppas man ju att ni alla får vad ni vill ha i edra ägg.
Alla mina muskler och jag blir väldans glada om vi får era röster - på den här länken.
Då kan vi vinna en massa marknadsföringspengar - och se, det är just vad Lilla Svärje behöver.
Man måste registrera sig och klicka på den gröna hjärtmuskeln för att rösta. Och det är faktiskt inte så jobbigt som det kan låta - man behöver bara ange en e-postadress och hitta på ett lösenord.
Muskelmassa till exempel.
Tack och påskpuss.

Nu ännu snyggare

Repade med mina muskler igår.
Vinyl var med och spelade lika fint som på skivan.
Och vårt fenomenala nytillskott, gitarristen Joakim Fritzner.
Han är inte bara flink - han är snygg också.
Skönt.
Nu slipper vi andra bråka om vem som ska vara flickfavoriten.
Kan bli riktigt bra det här.
Vi ses väl här?