Stadsdelsnämndssammanträde - skolslakt part II

I tisdags sammanträdde stadsdelsnämnden i Härlanda, vilket man kunnat läsa om nedan.

När punkten om 2010 års budget kom upp på dagordningen (det var den sjunde i ordningen) talade stadsdelschefen om att konsekvensanalyser av och riskbedömningar för nedskärningarna inte var färdiga. Det ska de vara i oktober.

"Utgångspunkten måste vara att leva upp till lagstiftningens krav på de olika verksamhetsområdena samt vara i linje med kommunfullmäktiges prioriterade mål. Riskanalyser upprättas för respektive berört område", skriver förvaltningen i sitt beslutsunderlag.
En vacker målsättning.
Att följa lagen.

Yrkandet gick ut på att klubba en föreslagen inriktning - den där 35,6 miljoner ska sparas in. Varav 12,4 på förskola och skola.

Totalbeloppet härstammar från stadens budget. Men varifrån stadsdelen fått sina egna siffror, förslagen kring hur mycket som ska dras ner på respektive verksamhet, är oklart.
Vilket vänsterpartiets representant, Erik Berglund, konstaterade:
– Det måste ju ligga en värdering bakom de olika beloppen. Det kunde man ha ansträngt sig lite grand och tagit med, sade han.

Nämndens ordförande, socialdemokraten Boris Ståhl, sade att han trodde att man inom varje område var bättre lämpad att själv se och bedöma vilka besparingar som är lämpligast att genomföra.
Samtidigt medgav han att Berglund hade rätt i att värderingar ligger bakom förslagen:
– Det ligger naturligtvis ett antal tankar på åtgärder bakom beloppen.
Tankar som inte syns någonstans och som inte vidarebefordrats till de verksamhetschefer som måste fatta besluten.
Det rimmar illa med Ståhls uppfattning att tydlig och god information är av stor vikt, precis som en dialog, att han samtidigt undanhåller allmänheten dessa tankar.

Berglund hade skrivit ett yttrande där han beskrev vänsterpartiets alternativ till den föreslagna budgeten - att höja skatten med en krona per invånare. Det hade inneburit 15 miljoner plus i budgeten och 450 kronor mindre i varje normalfamiljs plånbok, hävdade han.
"Barnen och de äldre ska inte vara de som ytterst bär ansvaret för krisen", skriver han och konstaterar att arbetslösheten nu kommer att öka vilket i sin tur minskar skatteintäkterna ytterligare.

Borgarna hade också skrivit ett yttrande där de lyfte fram sitt alternativ till (s) och (mp):s budget - att införa en förskolepeng, skolpeng och hemtjänstpeng. Men ”oavsett politisk färg och oavsett vision måste vi förhålla oss till hur det ser ut här och nu, och läget är tufft. Från de borgerliga stöttar vi (s) och (mp) därför att de beslut som nu ska fattas måste fattas”, berättar borgarna slutligen.

Man fick också reda på att de föreslagna beloppen, där man anger hur mycket pengar som ska sparas på varje verksamhetsdel, inte är huggna i sten. De ska betraktas som riktmärken.
Men till exempel har skolledningen på Parkskolan redan fattat beslut om att säga upp specialpedagog och speciallärare.
– Det är våra chefer som har det slutliga ansvaret, men i Parkskolans fall utgår jag ifrån att besparingarna måste förankras i styrelsen. Styrelsens uppgift är att komma med alternativa förslag till besparingsåtgärder om sådana finns, menade Boris Ståhl.

Som representant för Parkskolans styrelse meddelade jag att beslutet att avskaffa specialpedagog och speciallärare inte är förankrat i styrelsen, att styrelsen är mycket oroad över beslutets konsekvenser och att vi inte beretts möjlighet att komma med några alternativ.
Helena-Maria Olsson (m), ledamot av sociala utskottet, berättade då att hon delar styrelsens oro.
- Politikerna i utskottet får ständiga signaler från BUP och andra om att det är just de här barnen man ser i åtgärdsprogram senare i livet – vilket leder till långt mycket större kostnader för kommunerna än de summor man nu sparar, sade hon.

Erik Berglund förklarade att han ser det som väldigt allvarligt att besluten om de indragna tjänsterna inte är förankrade i styrelsen.
- Vad ska vi med en styrelse till om den inte får vara med när det krisar till, frågade han.
Skolchef Svante Tolf skyllde på tidspressen.
- Det är tidsperspektivet som spökat till det för oss. Vi har knappt hunnit med. Eftersom skolans verksamhetsår skiljer sig från budgetår handlar det om stor tidspress och det är den verklighet skolan haft att anpassa sig efter.

Ulf Nilsson (s) menade att man inte kan frångå regelverken bara för att man får bråttom.
Piotr Kiszkiel (fp) tycker att skolchefen ska få i uppdrag att återuppta kontakten med rektorer och styrelse och se till att besluten fattas på ett korrekt sätt.
Boris Ståhl hävdade att nämnden inte kan gå in och riva upp redan fattade beslut.
Jag frågade mig då om det ens var ett beslut ifall det fattats på felaktigt sätt.
- Det får tjänstemännen reda ut och så får vi i så fall återkomma till det, svarade Boris.

Beslutet om nedskärningarna fattades i enlighet med liggande förslag – det fanns inga andra yrkanden och ingen som opponerade sig mot beslutet.
Yttranden från (v) och borgarna togs till protokollet liksom intentionerna att vara föredömliga vad gäller öppenhet, dialog och information.