Vilka är de skyldiga?

Okej - erkänn! Vilka är det som har röstat in det här stolpskottet i riksdagen?

Vem fan är hon? Chalmersutbildad arkitekt som älskar Göteborg. Och Israel.
Klärvoajant är hon också tydligen. Eftersom hon - trots att hon inte befunnit sig i närheten av något fartyg - vet att Ship to Gaza hade skjutvapen ombord och använde barn som mänskliga sköldar.
Hur i helvete kan man som riksdagsledamot komma med sådana ogrundade påståenden och konstatera att alltihop - resan, gårdagens demonstrationer och manifestationer - är ett "välarrangerat jippo i syfte att demonisera Israel".

Ärligt talat - man blir ju gråtfärdig. Niklas Wykman, Annelie Enochson... Vad är det för människor som har fått rätten att föra vår talan...? TA BORT!!!

Sverige + Israel = ?

Det känns som om det med gårdagens och de kommande dagarnas händelser för ögonen är läge att minnas att det inte är mer än tre veckor sedan Sveriges handelsminister Ewa Björling välkomnade Israel som nya medlemmar av OECD.

Jag skickade den 11 maj ett brev till UD:

Några frågor apropå Ewa Björlings uttalande "Israel har en högt utvecklad och starkt internationaliserad ekonomi och är därför en naturlig partner i OECD. Ett OECD-medlemskap möjliggör en närmare dialog med Israel om bland annat ekonomisk politik, handel och investeringar och arbetsmarknadspolitik".

Enligt OECD:s konvention ska medlemsländerna:
* Dela synen på rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna.
* Bidra till fredliga och harmoniska relationer mellan världens folk.
* Bidra till att världshandeln expanderar på en icke-diskriminerande grund och enligt internationella förpliktelser.
* Reducera eller avskaffa hinder mot handels- och tjänsteutbyte.

Menar det svenska utrikesdepartementet och vår regering på allvar att Israel uppfyller de kraven?
Eller struntar man helt enkelt i konventionen?
(Liksom i folkrätten och de mänskliga rättigheterna.)

Den israeliska produktionen på ockuperade områden strider mot folkrätten. EG-domstolen har beslutat att varor från Västbanken inte får klassas som israeliska.
Den israeliska blockaden mot Gaza är en av världens mest långtgående och gör allt annat än att "reducera eller avskaffa hinder mot handelsutbyte".
Eller har jag fel?

Enligt ett tidigare uttalande från UD heter det: "Handel och främjande är en självklar del i utbytet med länder som vi har goda relationer med. Det är regeringens bestämda uppfattning att restriktioner på detta område inte är en lämplig väg för att lösa den israelisk-palestinska konflikten. Handel bidrar till att bygga välstånd, vilket minskar grogrunden för konflikter. Handel är ett verktyg för fred och frihet som inte ska förnekas någondera sidan. Det är i den politiska dialogen med Israel och den palestinska sidan som vi framför våra ståndpunkter när det gäller exempelvis folkrätten och vikten av att återgå till en reell fredsprocess med sikte på en hållbar tvåstatslösning".

Men det uttalandet börjar bli gammalt och för den palestinska befolkningen har läget bara blivit värre sedan det gjordes.
När kan de svenska väljarna räkna med att få några faktiska, konkreta bevis för att er handel med Israel bidrar till fred och frihet?
Vad kommer ni - i praktiken - att göra för att få Israel att bete sig anständigt och i enlighet med internationell lagstiftning? För att tvåstatslösningen ska komma närmare?

Till skillnad från min tidigare brevväxling med departementet kom ett svar förhållandevis snabbt, den 24 maj:

Lasse,
tack för ditt e-brev från den 11 maj om Israel och OECD.

Utrikesminister Carl Bildt besvarade häromdagen en riksdagsfråga om Israels medlemskap i OECD. Jag bifogar hans svar här.

Jag bifogar även EU:s anförande från OECD-mötet, där beslutet att bjuda in Israel som medlem fattades. I anförandet klargörs bland annat att EU inte kommer att erkänna några förändringar av 1967 års gränser som inte överenskommits mellan parterna. EU påminner också särskilt om åtagandet alla OECD-medlemmar gör att respektera internationell rätt och de mänskliga rättigheterna.

Slutligen lägger jag med rådsslutsatserna från EU:s utrikesministermöte den 8 december 2009, under svenskt ordförandeskap, där EU:s och Sveriges politik vad gäller fredsprocessen i Mellanöstern sammanfattas på ett tydligt sätt.

Med vänlig hälsning,
Maria Linderyd Linder
UD:s Mellanöstern- och Nordafrikaenhet

Som väntat inga raka svar på mina frågor, men ändå... Skriv gärna själva och ställ raka frågor - och rapportera gärna här om vilka svar ni eventuellt får.

Eftersom jag brukar kritisera Carl Bildt - eftersom han brukar förtjäna det - ska jag också passa på att framföra beröm för hans framträdande i Aktuellt igår där han var mycket tydlig, bestämd och irriterad på den israeliska staten.

We will not go down (Song for Gaza)

Landet som gör vad det vill

Nu måste de väl ändå ha gått för långt? De israeliska hejdukarna. I morse bordade militären de åtta fartyg som seglade med siktet inställt på Gazaremsan och lastutrymmet fullt av förnödenheter. Tio personer ska ha dödats och ännu fler skadats av den israeliska militären.

Amnesty kräver en oberoende utredning av vad som hänt och säger att rapporterna hittills tyder på att Israel använt övervåld. FN:s generalsekreterare är chockad och fördömer våldet. FN-organet UNRWA uttrycker också bestörtning och har framfört sin djupa oro till Israel samt uppmanat dem att inte äventyra fler människoliv.
Till och med Calle Bildt verkar ha blivit upprörd den här gången. "Mycket allvarligt och oacceptabelt", säger han.
Å andra sidan säger ordföranden i hans partis ungdomsförbund - tillika partistyrelsekollega till Bildt och kompani - att det är "bra att Hamas inte får det besök de hade förväntat sig". Frisk pojke.

Hursomhelst får man hoppas att det här får långtgående konsekvenser. Nu borde det vara fritt fram för en bojkott av Israel fram till dess att de skaffat sig mänskliga företrädare. Både Sverige och EU borde bojkotta.
Turkiet har redan kallat hem sin ambassadör från Israel och demonstranter har försökt storma den israeliska ambassaden i Istanbul.

På 19 orter i landet anordnas manifestationer mot det israeliska våldet idag. Här i Göteborg hålls en ljusmanifestation på Gustav Adolfs torg klockan 18.

Så mycket mer finns än så länge inte att göra. Hålla sig uppdaterad. SvD har en bra rapportering. Man kan naturligtvis kräva av den svenska regeringen att de bojkottar Israel. Man kan också skicka protestmejl till den israeliska ambassaden i Stockholm, men man kommer bara att få en hänvisning till ett pressmeddelande som svar. Och den israeliska hållningen är att Ship to Gaza är Hamaslierade terrorister som inte har någon som helst rätt att komma med hjälp.

Frågan om hur i helvete det kan komma sig att Israels militär har rätt att gå ombord på båtar och skjuta ner folk på internationellt vatten har de ännu inte lyckats besvara...

Det svenska kulturarvet

Igår var jag i Botaniska trädgården. På nallepicknick. Tillsammans med ett ofantligt stort antal förskolebarn, pedagoger och föräldrar. Alla barn hade ett kramdjur och matsäck med sig. Två äldre herrar spelade saxofon och dragspel för oss medan vi vandrade upp till picknickplatsen. "Här kommer Pippi Långstrump, tjolahej tjolahopp". Det lät fint.

Väl framme på den stora gräsmattan ropade en liten tant i folkdräkt åt oss att nu skulle det bli dans.
En rad frågor väcktes i mitt huvud. Är det dans att extremt långsamt lunka fram i en gigantisk ring (eller rättare sagt flera mycket stora ringar)?
Att gå med myrsteg i ett cirkelformat led är inte vad jag skulle vilja förknippa - eller att mina barn förknippar - med dans.
Varför är det så förbaskat viktigt att föra traditionen med ringdans vidare till generation efter generation? Flickor som niger var de sitter och var de står känns inte som det mest angelägna att tuta i våra telningar.
Och varför i hela friden har man - om man nu ändå satsar på att locka ut hela kommunens förskoleelever - två fantastiskt gamla spelmän som gnisslar på varsin fiol, stämda i olika tonarter - så att det låter skit. Rent ut sagt. Och låter den lilla damen, som säkert sjöng bra, gapa i en musikanläggning som är nästan lika gammal som spelmännen - så att inte heller hon låter bra.

Det måste gå att hitta modernare och mer angelägen kultur än så att proppa i våra barn. Ett minimumkrav vore ju annars att den lätt mossiga midsommarkulturen togs om hand av proffs - som får den att framstå som i alla fall lite lockande.

Om folkpartiet skulle lyckas få igenom kravet på en kulturkanon står vi annars där, med kraftigt irriterade trumhinnor framför en högtalare som levererar sprucken sång i mellanregistret till falskt fiolackompanjemang medan svenskarna föses runt i ring som zombier.
"Såhär gör borgarna var de går - och var de sitter och var de står..."

Den ståndaktige batteristen

Rep igår. Det var alldeles för länge sedan. Vi försökte bestämma vilka ytterligare låtar vi ska spela in på plattan. Det lyckades vi inte riktigt med. Ett par måste bort.
Men vi bestämde redan nu vilka låtar vi ska spela på Klubb Rampfeber i september. Härlig framförhållning.

Och Kalle tränade på att stå upp och spela trummor. Han gör sig ju väldigt bra även sittande - men det är ändå ett lyft när han sträcker på sig. Han är så stilig när han koncentrerat bankar på sina skinn och kan studsa lite lätt upp och ner och fram och tillbaka. Kan hända blir han frontman nu. Jag kanske kan dra mig tillbaka.

Snyggt blir det hursomhelst.

På Brännö brygga

Synnerligen trevligt gille på Brännö brygga om pingstaftonen. Dansmusiken var inte den man vanligen förknippar med bryggan ifråga - och dess dansbana mår nog bara bra av att variera sig med musik av ett lite modernare snitt.
Skivspelarna snurrade glödheta och de många besökarna stuffade sig varma längs träplankorna.
En utomordentligt prisvärd vegetarisk buffé serverades, liksom ingefärsthé och tryffel.

För den levande musiken svarade Kultiration och den trivsamma trion Nicolai Dunger, Martin McFaul och Ebbot Lundberg som debuterade på bryggan. Nicolai Dunger var den som fick de största applåderna - och det största utrymmet - men McFaul bjöd också på fantastiskt finstämd boogie och Ebbot Lundberg på en lysande version av Johnny Cashs Ring of Fire.