Björklund och pedofilerna

Det är onekligen rätt häpnadsväckande uppgifter TV4:s nyhetsredaktion presenterar kring friskolorna i Stockholm. En man döms för att vid upprepade tillfällen ha satt på sin sambos sjuåriga dotter. Knappt två år senare ger de svenska myndigheterna honom glatt ett tillstånd att öppna skolor för en hel hög med barn.
Mannen skaffar sig en ny sambo med en ny dotter och utnyttjar även henne sexuellt. Än en gång döms han, för grov våldtäkt och barnpornografibrott. Sex års fängelse blir straffet den här gången. Ledningen för de tre skolorna som den barnkäre 47-åringen driver lämnas då över till hans kompis som just avtjänat ett tvåårigt straff för koppleriverksamhet, eftersom hon var en av de ledande figurerna i en stor traffickinghärva med ryska prostituerade, och hennes sambo. Han dömdes i år till fängelse för bokförings- och skattebrott - precis som hans polare pedofilen. Med dessa straff följer näringsförbud. Återstår bara den kvinnliga hallicken, som nu driver skolorna tillsammans med sin 80-årige svärfar.

Fler än 200 barn går i pedofilens skolor som de senaste tio åren fått mer än 200 miljoner av det svenska folkets skattekronor i bidrag. Samtidigt som man blir minst sagt upprörd över att ens skattepengar går till sådan verksamhet känner man en viss tacksamhet över att ens egna barn inte går i lära hos pedofilen och hans hallick.

Men hur är det möjligt? Inte nog med att personerna som driver skolan är hyfsat olämpliga för att ansvara för verksamhet för barn - de är dessutom ekonomiska haverister, vilket - om inte annat - borde intressera de myndigheter som beviljar tillstånden att bedriva skolor.
När jag vikarierar på en skola kan jag inte göra det förrän jag visat utdrag ur mitt belastningsregister, som intygar att jag inte dömts för till exempel sexbrott mot barn - men på den som äger och driver skolan ställs inte samma krav. Knappt några krav alls, verkar det som.

Vår förträfflige utbildningsminister Jan Björklund kräver nu en lagändring. Visst är sent oftast bättre än aldrig, men i det här fallet är det väl ändå tveksamt? Jag tycker nog att aldrig hade varit bra mycket bättre och lämnar därför följande lagförslag till den gode Jan: förbjud de förbannade friskolorna.

- Redan när lagstiftningen konstruerades borde man ha tänkt på detta. Men det ingick väl inte i föreställningsvärlden då att det här kunde hända, säger utbildningsminister Björklund.
Och sätter fingret på ett alls icke oviktigt problem: Björklunds föreställningsvärld är synnerligen begränsad.

KD = SD+

Ett sista inlägg bara, innan jag promenerar till valurnan imorgon.

De här Kristdemokraterna verkar bestå av vettvillingar.

Synen på våra invandrare är ju värre på den valaffischen än på Sverigedemokraternas. De duger till att baka pizza. Och att ta hand om farmor, som det står på en annan affisch. Men ingenting annat.

Och medan alla partikamrater verkar ta avstånd Annelie Enochson, den allra främsta vettvillingen på våra riksdagslistor, har den här kampanjen fått stöd av både partiledare Göran Hägglund och Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen. Den tar upp ett viktigt perspektiv på invandringen, tycker de.

Vi har alltså tre främlingsfientliga partier kring fyraprocentsspärren - FP, KD och SD.

Låt oss hoppas att inget av dem får vara med och bestämma.

Viktiga veckan

Den viktiga veckan är här.
Det är nu det gäller.
Att rösta rätt.

Ni vet vad det innebär?

Att INTE rösta på främlingsfientliga partier som tror att Sverige och svenskarna blir och mår sämre av att människor med en annan religion och kultur än den kristna och svenska vistas här - Sverigedemokraterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Folkpartiet visar upp sig på mässan Expo Norr under parollen "Nej till hedersvåld och kvinnoförakt". Likheterna med Sverigedemokraterna är slående.


Att INTE rösta på peroner som tror att de är övermänniskor, att de står över både lagen och alla oss andra, och som beter sig som Robin Hood fast tvärtom - Moderaterna.

Att INTE rösta på partier som vill ta Sverige tillbaka till den tid då pigor och drängar servade godsägarna och då anställningstrygghet var någonting man knappt ens drömde om - Centerpartiet.

Att INTE rösta på Alliansen, helt enkelt.

Luspudlar

Det är något visst med parasiter. Varelser som livnär sig på andra varelser. Bosätter sig på eller innanför deras hud och sakta mumsar i sig av sina värdar.

Löss. Jag har aldrig haft löss. Förrän nu. Djur som slår sig ned i ens hårbotten. Som lever där. Äter där. Lägger ägg där. Föds där. Bajsar där.

Och helvete vad det kliar!

Dessbättre verkar det någorlunda lätt att bli av med dem.
Och nya erfarenheter ska man ju samla.
Skabb är värre.

På tal om luspudlar:
Folkpartiets store ledare, major Björklund, gör några sköna desperata utspel inför valspurten.

Det första är - precis som partiet majoren företräder - främlingsfientligt och spelar Sverigedemokraterna rätt i händerna: Man ska införa ett burkaförbud i svenska skolor.

Det andra handlar också om skolan - majorens älsklingsämne. Han vill gärna få den så lik sitt kära militärväsende som möjligt.
Man ska kunna tvinga föräldrar till elever att närvara i skolan.

I Riksdagen har man ingen närvaroplikt. Och där får man närmare 50 000 kronor i månaden för att vara med - oavsett om man visar sig eller inte. Det får varken elever eller föräldrar - eller, för den delen, lärare - som tillbringar sina dagar i skolmiljö.

Statsvetaren och göteborgsprofessorn Ulf Bjereld sköt majoren i sank med två välriktade små meningar:
"Hur gör Björklund om mamman i familjen bär burka? Får hon ha på den i klassrummet?"

Landet som gör vad det vill, II

Det blev ett intressant dygn. Till att börja med kunde man till sin stora lättnad höra att Mattias Gardell och Edda Manga var oskadda i Israel.
Fyra av de nio dödade aktivisterna kommer från Turkiet och den turkiske premiärministern har inte skrätt orden när han talat om Israels agerande. Han talar om "statsterrorism" och har avbrutit stora delar av samarbetet med Israel.
Vilket gör att det israeliska agerandet framstår som än mer korkat - Turkiet har varit Israels i princip enda allierade i den muslimska världen och nu tar deras regering mer tydligt avstånd från Israel än någon annan.

FN:s säkerhetsråd gick ut med skarp kritik mot Israel, kräver att fångar och fartyg ska släppas fria och att en oberoende utredning av vad som hänt omedelbart ska tillsättas.

Några av svenskarna hann också komma hem och kunde berätta sin egen version av vad som hänt under och efter bordningen av båtarna.

Annars har ju Israel tagit monopol på mediautrymmet. Konsekvent matat hemsidor med redigerade filmer och sin sida av historien. Problemet är att deras version är helt paradoxal och obegriplig.
Israels försvar för dödsskjutningarna ombord på ett av fartygen har hela tiden varit att det var de civila aktivisterna som överrumplade den israeliska elitstyrkan med kommandosoldater genom att använda våld. Då öppnade soldaterna eld.
Försvaret för att borda ett fartyg på internationellt vatten har gått ut på att hjälpsändningen ingalunda var någon hjälpsändning. Aktivisterna var i själva verket inte aktivister utan snarare terrorister - allierade med Hamas och Al Qaida. Därför tog Israel sig rätten att stoppa dem innan de ens hunnit in på israeliskt territorium.

Om de israeliska soldaterna nu trodde att passagerarna var medlemmar av Hamas och Al Qaida - hur kunde de då bli överrumplade av deras våld? Att Al Qaida är en hyfsat våldsam organisation är ju ändå rätt välkänt.

Aktivisterna som, efter att ha blivit överfallna av militär på internationellt vatten, tvingades in i israelisk hamn fängslades sedan - anklagade för att illegalt ha tagit sig in i Israel.
Eh...? Den israeliska militären tvingar dem till Israel - för att sedan åtala dem för att de befinner sig där...

Ingen köper den israeliska versionen. Eller i alla fall inte många. Bland dem som helt oreserverat ställer sig på Israels sida finns tyvärr ett antal svenska riksdagsledamöter. Kristdemokrater, folkpartister och moderater. Annelie Enochson, KD, vet att det fanns vapen ombord på Ship to Gazas båtar, att dess passagerare använde barn som mänskliga sköldar och att resan bara är ett välarrangerat PR-jippo i syfte att demonisera den stackars staten Israel. Hur hon vet detta - trots att hon inte varit där och trots att flera internationella organisationer dementerat att det skulle ha funnits vapen ombord på båtarna - framgår inte.
Folkpartisten Erik Svansbo vet att de nio civila som miste livet ville dö - de önskade att bli martyrer. Vill Erik Svansbo vara helt djävla slut i huvudet och bli bortröstad ur Sveriges riksdag?

Det svenska fotbollsförbundet bad UEFA att få slippa landskampen mot Israels U21-lag på fredag. En ovanligt långtgående och kraftig (och välkommen) markering för att komma från den svenska idrottsvärlden, som annars brukar lämna alla bedömningar till politikerna.
UEFA har dock beslutat att Sverige ska spela i Israel. Uteblir det svenska landslaget ändå stängs det svenska fotbollsförbundet av från allt internationellt utbyte.
Å andra sidan kan man fundera över vilket mottagande svenskarna kommer att få i Israel efter att officiellt ha vädjat till UEFA om att slippa åka dit...

Samtidigt är ett nytt Ship to Gaza-skepp på väg mot Gaza från Irland. Det borde nå fram under det kommande dygnet. Israels militär har talat om att den kommer att använda ännu mer våld mot kommande skepp.
Med tanke på att nio personer dog på grund av det förra våldet får man anta att "ännu mer våld" betyder att fler civila kommer att dö.

Omvärldens reaktioner bör förstås bli utomordentligt kraftiga. Jan Eliasson ställer sig, liksom Henning Mankell och många andra, positiv till att säga upp EU:s handelsavtal med Israel. En bojkott kommer allt närmare. Jag hoppas på den.

Det svenska kulturarvet

Igår var jag i Botaniska trädgården. På nallepicknick. Tillsammans med ett ofantligt stort antal förskolebarn, pedagoger och föräldrar. Alla barn hade ett kramdjur och matsäck med sig. Två äldre herrar spelade saxofon och dragspel för oss medan vi vandrade upp till picknickplatsen. "Här kommer Pippi Långstrump, tjolahej tjolahopp". Det lät fint.

Väl framme på den stora gräsmattan ropade en liten tant i folkdräkt åt oss att nu skulle det bli dans.
En rad frågor väcktes i mitt huvud. Är det dans att extremt långsamt lunka fram i en gigantisk ring (eller rättare sagt flera mycket stora ringar)?
Att gå med myrsteg i ett cirkelformat led är inte vad jag skulle vilja förknippa - eller att mina barn förknippar - med dans.
Varför är det så förbaskat viktigt att föra traditionen med ringdans vidare till generation efter generation? Flickor som niger var de sitter och var de står känns inte som det mest angelägna att tuta i våra telningar.
Och varför i hela friden har man - om man nu ändå satsar på att locka ut hela kommunens förskoleelever - två fantastiskt gamla spelmän som gnisslar på varsin fiol, stämda i olika tonarter - så att det låter skit. Rent ut sagt. Och låter den lilla damen, som säkert sjöng bra, gapa i en musikanläggning som är nästan lika gammal som spelmännen - så att inte heller hon låter bra.

Det måste gå att hitta modernare och mer angelägen kultur än så att proppa i våra barn. Ett minimumkrav vore ju annars att den lätt mossiga midsommarkulturen togs om hand av proffs - som får den att framstå som i alla fall lite lockande.

Om folkpartiet skulle lyckas få igenom kravet på en kulturkanon står vi annars där, med kraftigt irriterade trumhinnor framför en högtalare som levererar sprucken sång i mellanregistret till falskt fiolackompanjemang medan svenskarna föses runt i ring som zombier.
"Såhär gör borgarna var de går - och var de sitter och var de står..."